UUAA Radio

Vet inte vad jag ska säga, det här känns väldigt sorgligt. Jag har läst regelbundet här senaste året. Dina insatser har hjälpt mig att se världen med andra ögon. Tack!

Jag saknar Mikael redan. Fick precis veta av Leif. Gråter gör jag. Inte för att jag har haft så jättemycket kontakt, men jag ser honom som en av mina bättre vänner. Uppskattade hans röst både när han ringde hit och på radion som han sände. Saknaden kommer att vara stor. Ofattbart!
/Ylva

ajajaj vet inte vad jag ska saga.Kommar sakna honom och hans sanna ord.
En kram till alla som kande honom personligen.
Tack Mikael
Anne-Lee

...ja, vad säger man...

Jag kände aldrig Mikael, utan är en av dom som sent om sider började läsa hans blogg. En unik röst har tystnat. Känner bara Mikael genom vad han har skrivit, så det bästa blir väl att säga: Bra blogg, Mikael, och ett bra dagsverke!

Jag fick höra detta nu. Jag är i chock och gråten har börjat komma. Jag hann aldrig träffa Mikael men pratade med honom i telefon några gånger och hade hoppats att vi kunde ta en Golfrunda i sommar.


Vi får göra det Mikael när vi ses på andra sidan. Jag hoppas att du besöker oss emellanåt...... .


Hoppas det finns en högre mening med att du lämnat oss.



" S i götet "

En stor sanningssägare har gått ur tiden. Många kommer att sakna honom.
Mina varmaste kondoleanser till anhöriga och vänner.
Låt hans texter och budskap spridas och hållas vid liv!

Stor saknad!
Undrade var du tog vägen. Kom och hälsa på oss ändå! Dina vänner/ Mihra och Journalisten
Tack Sunnely för att du berättade detta mycket sorgliga.

Efter att ha läst kommentererna av dettta tråkiga besked, så var det även hos mig nära att en tår skulle rinna längst min kind.
Jag lixom många han aldrig träffa dig i riktiga livet men vi talades ibland vid i telefon och hade mail-kontakt och det var hos mig väldigt uppskattat.
Saknaden efter dig är självklart för många och du ska vara stolt över att du haft modet att bedriva sveriges bästa blogg
Du är en förebild för massor!

Vi ses säkert
Maggot

Tack Mikael för allt ditt osjälviska arbete att hjälpa oss öppna våra ögon.

Du har redan skapat ett Virtuellt monument av vår gemensamma tid genom ditt arbete.
Få kan förmedla ditt ljusa men allvarliga budskap med sådan värme och tillförsikt.

Känns nu oerhört smärtsamt att vi aldrig fick till att träffas IRL utan fick nöja oss med mobilen.
Jag och många med mej såg fram emot att höra din röst i din nya studioteknik.

Lycka till Mikael du har förmodligen mycket att stå i just nu.


/LeifB

Tack också till dej Jessica

Det här är overkligt... vilken tyngd man fick över sig när man läste det här. Har läst den här bloggen i över ett år sen jag blev omruskad ordentligt om hur verkligheten är.

Mina tankar går till nära och kära.

Ett stort TACK TACK TACK Mikael för allt ditt slitgöra med att få fram sanningen. Du kommer att bli mycket saknad. Se till att hitta ett skönt ställe nu, det är du värd mannen!

*vinkar från ett lägre plan*

/Niclas

My deepest heartfelt sympathies goes out to Mikael's family and friends...

I only knew him a short time through his blog, but feel the loss...

God bless!


Thomas

Tack för allt Mikael....

Hans skildringar över den brokiga och yra mängden av kunskaper som han presenterade här var värdiga. Han inspirerade.

Tyvärr vissnar allt, olyckligtvis. Det var vackert formulerat Jessica.

Johan

Man sitter tyst o stirrar mot rutan och inser att det man befarat är ett faktum. Tack för allt !

Mitt deltagade !

Så oerhört orättvist. Du var ett sant föredöme Mikael. En galjonsfigur för den svenska vakna världen.

Tack Mikael för allt du gav mig och alla andra genom att följa din blogg!

Dagligen har jag sedan ca 1.5 år sett fram emot nya inlägg!

Mina tankar går till nära och kära!
Du är saknad.

Peter i Uppsala

Väldigt tråkig nyhet. :(
Kände inte Mikael, men det han skrev var värd varenda sekund att läsa.

Jag hoppas verkligen att ni låter bloggen ligga uppe och hålla den vid liv, så andra kan ta del av Mikael's kunskap.

Tack Mikael för vårt samarbete! Aldrig trodde jag att det skulle få ett så abrupt slut. Vila i frid.
Yrsa
Nya Politiken.biz

Tack för dina fina ord, Sunnely. Leif ringde och berättade. Kan bara hålla med alla andra blogg-läsare och vänner. Det här var något som bara inte fick hända. Hoppas bara Mikael har det bra nu - någonstans. Många kramar till dig Sunnely för det kan du behöva och till alla andra som är ledsna. Musikvalet var bara så helrätt. En av världens vackraste låtar till en av världens vackraste själar.

Kramar, Runa

En stor man har gått bort. Vila i fred MW. Vi är många som kommer att sakna dig.


Ingenjören

Vi skall alla den vägen vandra men ändå så finner jag tröst i denna svåra stund av att Mikael har lämnat efter sig en skara av människor som med hans hjälp och inspiration blivit sannings sökande individer. Jag fann inte Mikaels blogg förräns de sista året, men den tiden räckte för att Mikael med sitt engagemang för sanningar var de än må leda, skulle göra ett stort intryck på mig, det bär jag tacksamt med mig resten av mitt liv.

/H

Vi kände varann genom röstbranschen och pratades vid ibland på telefon och via mail. Vi utbytte yrkeserfarenheter och snackade om att träffas. Svårt att greppa att vi aldrig kommer att göra det.

Tack för alla goda råd och all inspiration.
Tack för hur du osjälviskt delade med dig av all dina kunskap.
Tack för att du trots alla järn i elden alltid hade en stund över.

Jag tror att Mikael nog hade varit både glad och stolt om UUAA-Radio inte dog med honom, utan snarare började.

Om de gästskribenter som på senare tid bidragit med innehåll, ville fortsätta bloggen i samma anda så skulle även uppskattningen från läsekretsen vara enorm.

Det må tyckas opassande att prata om att hålla igång en blogg, när en människa har gått ur tiden, men UUAA Radio var/är faktiskt en fantastisk bedrift, bakom vilken det legat mycket arbete. Det har varit en källa till kunskap som bidragit till en större medvetenhet och till en bättre värld. Låt den leva vidare.

Så blev världen lite tommare med en gång....tack för allt mike.

:,( Började inte läsa bloggen för ca 2 månader sen, men det var den mest läsvärda bloggen jag har läst. Tack Mikael...

Tack Mikael!
Känner dig inte men har följt din blogg nästan dagligen i ca två år, den blev min "sannaste nyhetskanal". Ditt arbete var stort.

Beklagar sorgen ni som var hans vänner, själv kände jag honom inte än men jag hade precis börjat konversera med honom och lära känna honom. Jag fick en otroligt bra och positiv känsla av honom, jag känner på mig väldigt bra hur människor är... så detta var oerhört tråkigt att höra. Jag hoppas att hans minne lever vidare och att ideér berikat även era liv.

/Micke

Alltid lika sorgset när någon går vidare i förtid.

Catch you later...

/jonas

Så blev det som jag fruktat och fantiserat om som värd på BJ(forumet Brännpunkt Jorden där detta inlägg är kopierat från). En dag ska man skriva om någon bekant som dött. Jag, precis som andra som kände honom upplever hans bortgång som fullständigt obegriplig. Jag hör hans djupa och lugna stämma så lätt. Hans snälla ögon ser fortfarande så eftertänksamt på mig.

Hans hälsa var på alla sätt den sämsta så i den meningen var det inget nytt. Och...?

Inte gör det saken enklare att vår vänskap aldrig fick den passform som vi hoppats och trott på och inte hjälper det det minsta att gapet mellan oss ökade, eller att vi bråkade den sista tiden, för Mikael är borta lik förbannat och det gör ont idag. Så är det.

Min länk till BJ på länkpanelen i min webbläsare har UUAARadio som granne. Jag har klickat på den varenda dag, flera gånger. Helt enkelt för att man har förflyttats till en site där man verkligen har fått något. Kvalité i form och innehåll var ett av Mikaels adelsmärken. Det gällde allt.

Mikael var en sån där som visste allt och hade varit med om det mesta i stora världen. Det spelade ingen roll vad man berättade, han hade en aning om det. Ibland kunde både jag och Linda skratta åt det och skaka på huvudet samtidigt som vi var imponerade.

Idag går mina tankar om och om igen till hans bror, syster och mor. Att mista ett barn… vill inte ens tänka tanken. Det blir inte lättare med åren, det vet vi alla som haft mödrar som brytt sig om en, in i det sista.

Den sista gången jag, Linda och Mikael sågs var i hans Kivik för drygt en månad sedan. Vi åkte runt på en liten sightseeingtur i södra Skåne och besökte bland annat Ales Stenar. Vi tyckte det var jättehäftigt men det var inget emot vad Mikael tyckte, eller vad han upplevde. Han sprang runt och nästan dansade som ett barn mellan stenarna, helt uppfylld av energierna. Däremellan berättade han allvarligt om sin övertygelse om att han varit där förut, i ett annat liv. I ett vikingaliv och under festliga former.

Idag är det den Mikael jag ser och gläds åt. Idag är det hans lugna stämma, hans blick och hans själ jag vill umgås med.

Tack för allt Mikael, vi ses igen!

Mats

p.s. tillhörande foton av en uppslupen Mikael finner om man klickar på mitt namn och väljer diskussionen Mikael Wälivaara

Hallå Mikael, din gamla galosch! Nu får du blogga på andra sidan istället, det behövs eldsjälar där också. Du har varit en förebild för mig och visat vägen i sökandet efter sanningen, i bloggande, i radiosändningar och i videor. Jag ska försöka leva upp till din kvalitet, din arbetsglädje och din närvaro. Stort tack från din vän som du aldrig hann träffa i levande livet.

Joakim

Där föll en tår för Mikael.

Jag är själv rädd för döden. Brukar tänka "terapeutiskt" på dom positiva sakerna med döden, för att kunna somna de få gånger jag lider av dödsångest.

Döden får en att påminnas att ta hand om ens kära och nära, för det är aldrig en självklarhet att dom finns vid ens sida. Det påminner en att vara god och ödmjuk, framför allt att leva. För ens eget liv är inte heller en självklarhet.

Det är alltid när något ont händer, som folk går samman och gör godhet och underverk.

Senast har jag börjat fantisera att vi inte har olika själar, utan att vi alla delar på samma. Fantiserar att alla jag träffar är jag. Fast i en annan kropp, uppfostrad på ett annat sätt.

På något sätt så har en del av Mikael passerats till mig, för hans ord har påverkat mig.

Fan också... :-( Mikael! Du skulle ju vara med och kämpa! Länge till...

Nu gråts det niagara-fall. Gen från mormor.

/Mattias

Jag kände inte Mikael men uppskattade verkligen hans blogg och besökte den varje dag. Kloka, varma och inspirerande texter och alltid ett starkt engagemang. Tack för det Mikael!

Verkligen tråkiga besked. Mikaels podcastersändningar var det som väckte mig en gång, som det känns, för länge sen. Vila i frid./ Anders

Till minne av min vän Mikael Wälivaara

På försommaren 2005 behövde jag en speaker och någon som snabbt kunde sätta samman en enkel reklamfilm. Jag letade på Eniro och fick för mig att jag skulle slå en signal till den där lilla firman på Österlen som kallade sig Babbel Kivik. Sagt och gjort, jag ringde och en något nyvaken Mikael svarade… (detta var vid elva tiden på förmiddagen) så jag förstod att det var en nattmänniska jag talade med (precis som jag själv är). Så snart jag hörde rösten så visste jag att jag hittat rätt. Efter lite småsnack gjorde vi upp om ett möte bara några timmar senare. Att träffa Mikael var som att träffa en brorsa. Det visade sig att vi delade så många intressen och vanor så det var nästan löjligt. Bara för att testa frågade jag ”säg inte att du även äter spagetti hopjoxad med stekt ägg”. Mikael tittade upp och skrattade. ”Det är min favoriträtt” (…självklart, det var även min favoriträtt). Vi diskuterade det aldrig vid det tillfället, men när vi satt framför hans dator för att förbereda jobbet, lade jag märke till att hans ”favoriter” i stort sett var en kopia av mina egna ”favoriter”. Det fick mig att undra vad det var för kille som satt framför mig. Vid den tidpunkten var jag nämligen ganska övertygad om att mina intressen, tillhörde det mer udda slaget. (Konspirationsteorier, solbilder (SOHO), UFO’s, etc) Ok, Mikael fick jobbet och utförde det naturligtvis till min fulla belåtenhet. I och med detta skulle egentligen historien kunnat vara slut, om inte…

Några dagar före Julafton samma år ringer telefonen – det var ganska sent, vid elva tiden på kvällen. När jag lyfter luren så hör jag till min förvåning Mikael röst.
Han pratade snabbt, ursäktade sig att han ringde så sent, men sa att han av ”någon anledning kände att det var rätt att ringa mig” även om vi knappt kände varandra och ämnet var ”aningen annorlunda”.
Jag svarade att det naturligtvis var helt ok att han ringde och bad honom berätta.
Följande är inte ordagrant utan ett komprimerat och konceptmässigt citat av samtalet.

”Jag känner mig så oerhört maktlös inför all den ondska och galenskap som härjar på Jorden, att jag helt enkelt inte orkar längre Roger. Jag har bestämt mig för att ta livet av mig. Jag har förberett allt och tänker precis filma ett avskedstal, men kände att jag ville prata med någon… och det blev du”
Jag svarade med en kort tystnad och sa sedan. ”Jag kan till hundra procent förstå vad du menar med all ondska och dårskap… men Mikael… har du någonsin funderat över allt detta ur ett mer sprirituellt perspektiv?

Det blev lång tystnad på andra sida sidan luren, sen hörde jag ett dovt skratt och…

”Hur sjutton kunde jag glömma det…? Herregud… hur i hela världen KUNDE jag glömma det!

Samtalet avslutades med att Mikael var nästan euforiskt entusiastisk och vi bestämde oss för att träffas så snart som möjligt. Det där med att ta livet av sig var inte alls intressant längre, Mikael hade fått en vision av sanningen och han älskade det.
Vi träffades sedan ett flertal gånger och startade till slut en förening som vi kallade ”Föreningen NU – Närkontakt med universum” (Faktiskt en förlöpare till UUAA Radio, som startades strax efter).
Vi var båda entusiastiska som två skolpojkar och ville upplysa världen om allt fantastiskt som fanns bakom den mörka onda fasad, som vi oftast luras till att fokusera vår uppmärksamhet på.
I samma veva träffade Mikael ”Anna” och blev naturligtvis förälskad. Det både gladde mig och störde mig lite, eftersom kärleken blev som ett slags bromskloss till våra planer. Men det är klart, jag förstod honom så väl och gladdes mycket åt hans lycka. Även om kärleken inte höll så värst länge så njöt han till fullo av den tid som var. Mikael gick nu helt in för sin UUAA Radio och föreningen lades på is. Vi träffades, skrev och talades vid via telefon ganska regelbundet, vilket gav mig möjlighet att följa med på alla hans olika turer i konspirationernas värld. För mig blev det dock mer och mer uppenbart att all energi han lade ner på ”den mörka sidan” åter började tära på min nu käre vän. Han kände dock att det han gjorde var viktigt och att han hade ett stort stöd från sina läsare. Dessa två aspekter var vad som fick honom att orka skriva vidare.
När jag fick höra om Mikaels bortgång så kom det inte som någon överraskning utan snarare har jag känt på mig att han kämpade med just detta.
Varför jag aldrig ringde honom kan jag inte svara konkret på, mer än att jag kände att ”jag för tillfället inte orkade med några mörka djupa konversationer”.
Strax efter jag fick veta om det hela, lade jag mig ner för att fundera igenom allt. Vad hade gått fel, hade jag kunna gjort något och framför all - vad fanns att lära av detta?
En sak som slog mig var detta. ”Vänskap är något som är förenat med ansvar”. Jag insåg att jag av egna personliga skäl inte ringt Mikael, trots att jag innerst inne visste att jag borde ha ringt. Jag klandrar inte mig själv, men ser det som en oerhört viktig lärdom. Denna gång är det för sent att reparera, men lärdomen kommer alltid finnas där och en liknande situation kommer inte att hända igen.

När jag låg och tänkte på de visioner vi skapade tillsammans, alla glada och mindra glada minnen vi hunnit samla på oss under dessa få år, såg jag plötsligt kvalitéer hos Mikael som jag inte reflekterat över tidigare.
Mikael var oerhört ambitiös och seriös, oavsett vad han företog sig. Även om vår vänskap ibland blev lite sargad i kanterna av stress och andra livssituationer, var han en pålitlig, fantastiskt fin, inspirerande och ibland… sanslöst rolig vän.

För den som bemödar sig fundera lite över denna härlige killes positiva (och negativa) sidor, finns mycket att lära.

För vissa av er, kanske följande rader är rena fantasier. Men jag kommer ändå berätta det. För mig var följande inte bara en helt otrolig upplevelse, men också mycket goda nyheter.
Detta är vad som hände för bara några timmar sedan:

När jag var som bäst inne i mina funderingar angående Mikael, kom en våg av oerhört stark energi som fixerade sig precis ovanför min kropp och absolut tveklöst… det VAR Mikael!

Måste erkänna att kontakten var så överväldigande att vi båda först ”grät” av lycka. Jag har upplevt Mikaels entusiasm på nära håll tidigare… men inte ens i närheten av det jag upplevde i kväll. Extas vore det ord som gav mest rättvisa till hans sinnestillstånd. Det finns mycket, mycket att berätta om vad som är på gång här på Jorden. Vi diskuterade det ofta och i kväll uppfattade jag det som han nu fått en total bekräftelse på att det faktisk ÄR så som vi ”spekulerade”. När jag tänkte ”ska jag verkligen berätta om detta” kom ett STARKT ”Gör Det” – så ok, nu är det gjort min käre underbare vän.

Var så säkra – ”Mikael” är så sprudlande av liv han kan vara och det glädjer honom att ni nu fått veta det!

Hälsningar från en fortfarande något rörd Roger Lind

Som så många andra fick man aldrig chansen att träffa Mikael bara tala i telefon och genom bloggen men jag vet att jag får träffa dig vart man än tar vägen efter jorde livet.

Mikael du kommer vara mycket saknad! Tack för allt och lycka till!

Kärlek!

Kanske är makabert av mig att skriva men jag kan inte låta bli att uppfatta det märkligt när Sunnely skriver "Mikael - du har en av de vackraste själar jag någonsin haft den äran att lära känna...." i tråden innan.

Helt tillsynes ifrån ämnet kl 11:37, endast 1 timma och 46 minuter innan hon själv kommer med dödsbudet.

Hade hon det på känn?

Anno Nym

Kan inte kommentera det här. Känns alldeles för overkligt. För mig är allt som vanligt. Skillnaden är att Micke inte skriver för tillfället.

Frågan är om jag kommer att fortsätta nu. Han är min guide-ledare-storebror. Han tillsammans med Leif Erlingsson har varit kraften som inspriretat och styrkt.

Känns för tidigt att skriva långa tack-texter. Jag är inte ledsen, mer förvånad.

Var han verkligen så sjuk?

M: Det du gör är minst lika viktigt som vad Mikael har ägnat sin sista dyrbara tid åt: Att visa sanningen.

Sluta aldrig med det.

/En som har ett tungt hjärta sedan beskedet.. ..även om jag vet att Mikeal har frid nu.

En krigare har lämnat oss! Staten och dess "sjukvård med spionen waran i blodet" är mördarna. Jag stöder och sänder mina tankar till Mikaels familj.

Kände på mig, ja, var orolig -
det var anledningen till att jag sökte upp Mikaels anhöriga för att få besked, var väldigt väldigt orolig.

Jag har haft en fruktansvärd ångest nu, eftersom jag inte fått träffa Mikael IRL, "In Real Life" - eftersom det alltid kommit något missöde emellan. Senast i Söndags. Var så fruktansvärt utmattad och kunde därför inte träffa honom, och det gör ont i mig nu.

Jag skrev att han har en av de vackraste själar jag mött, för att det var så jag kände. Jag visste inte om jag kunde meddela om att han gått bort då, men frågade senare om tillåtelse av anhöriga, eftersom Mikael ville jag skulle bli en gäst-skribent här, så ville jag meddela hans läsare som säkert också skulle undra vad som hänt när han tystnade...

Därför blev det så. Och den raden var uppskattad av hans närmaste - vilket jag är säker på att även alla era fina ord och hälsningar är, det betyder mycket.

Jag har planerat och pratat med Mikael om olika saker jag vill skriva om i hans blogg, och mitt första inlägg kommer att bli om "Diego Garcia" en militärbas.

Hoppas jag kan få till något som lever upp till hans förmåga att uttrycka sig, som jag beundrar väldigt mycket. Det var också därför jag, av blygsel, inte skrivit något än fast jag haft inloggningsuppgifterna i flera månader..

Min kontakt med Mikael började när jag snubblade in i hans blogg, och till min glädje fann att det var flera i vårt MÄRKLIGA land befolkad av så många sömngångare - fanns någon som var "vaken". Vilken glädje.

Vår kontakt har varit via mail och telefon, många samtal om ALLT, han fick mitt förtroende och jag fick hans, så jag har förlorat någon som var en av mina få närmast förtrogna....

... i hans sista sms till mig skrev han på slutet "vila och sköt om dig. kram".... Mikael visste om min kamp mot PTSD och vilka jobbiga saker jag kämpade emot privat, OCH vad jag ville förmedla med mitt skrivande och skapande...

Jag har sovit nån timme här på förmiddagen, annars har jag inte kunnat sova på 3 dygn.

En kamp i mitt inre nu... och jag väljer att bifoga en dikt längre ner, istället för att försöka förklara känslan jag har;

Att ha förlorat en möjlighet att ses LIVE, och den där "galna känslan av att vilja försöka ändra tid och rum"...

Krisreaktion.. och samtidigt en bestämdhet att vilja hedra hans kamp med att föra den vidare..

Jag har tänkt på MÖTET -
när känner vi någon?

Om jag varit blind, hade jag aldrig sett honom?!

"There is more then meets the eye"..

Det vet det flesta av oss här inne..

Jag väljer att skriva om mina reflektioner i övrigt i min egen blogg... däremot vill jag TACKA alla er som skrivit så vackra saker - delat med er av ER själva... alla människor är viktiga, alla...

Roger Lind - tack för att du skrev, jag hörde Mikaels röst när du citerade honom....

”Hur sjutton kunde jag glömma det…? Herregud… hur i hela världen KUNDE jag glömma det!


VI FÅR INTE GLÖMMA....

Sköt om er allihopa!
Kram, Jess



TANKAR PÅ FJÄLLGATAN

Vi står på en av mina favoritgator på söder.
Vackra, charmiga gamla kåkar i allsköns färger
hantverk och snickarglädje till ögats fröjd
mellangårdarnas små trädgårdar inramade av hög plank
robusta portar vars lås döljer hemliga skatter bakom sig.
Ögat tar spännande språng uppför Sista styverns trappa.

Fjällgatan. Utsikten över Stockholm är fantastisk!
Tärnorna dyker djärvt ut från berget ner över stupet
över trafikbrus mot glittrande båtsmyckad saltsjöfjärd.
En stilla ljum bris. Sommarkväll med guldstrålar.

De gamla smidda gaslyktorna hänger vakande över oss.
Du tittar beundrande upp mot takens skorstenar
vänder dig sedan mot mig och frågar mjukt nyfiket:
"Du är så tyst.. vad tänker du på?"

Jag står stilla av vördnad.
Inför stunden här och nu.. vår stund
inför dig, denne man som delar min kväll
jag tänker på hur du får mig att må
att jag känner mig trygg och behaglig
jag ler inom mig åt dina små gester
din omtänksamhet och framför allt -
hur du SER på mig, din energi, din blick

vördnad
inför historiens vingslag man kan känna här
jag kan ana skuggorna av skepnader från förr
ljudet, dofterna och försöker ta in deras liv
förstå kampen i det dagliga hårda slitet
vilken kontrast till den lyxiga komfort idag
hur älskade de? i smyg? olyckligt? inte alls?
fick de enligt konvenansen gå så här? som vi?

vördnad
när jag med ett sting i hjärtat minns kärleken
till de som jag älskat och blivit älskad av
som gått vidare och lämnat mig kvar på jorden
en galen önskan om makten att ändra tid & rum
att få dela denna vackra kväll med dem också

vördnad
inför universum och den kraft som skapat allt
inför Moder Jord och faktiskt inför människan
vi små fantastiskt komplicerade organismer
som genom historien skapat många vackra ting
otaliga förunderligt stämningsfulla gator
över hela världen, i alla kulturer och länder
som denna vi två står på denna magiska kväll

vördnad
inför min Längtan
inför min Rädsla
inför din Hemlighet
inför din Ömhet
inför Det som vilar
mellan våra Hjärtan
inför Mötet
inför Dig..

Jag vill berätta allt detta och öppna mig
men blyg inför alla starka känslor rodnar jag
döljer med ett generat leende min inre storm
och börjar tala om havet..

"åh jag älskar verkligen stockholms skärgård..
min kropp och själ blir verkligen hel.. helad
ska vi gå och äta en glass därframme på cafét
så kan vi åka ner mot Slussen sen mot kvällen
ta en tur med en båt, lyssna på skön livemusik
kanske ta en drink eller en kall öl på däck"

Med impulsivt mod ger jag dig en.. flera pussar
inväntar en omfamning som jag aldrig vill lämna
och inom mig hörs ljuvliga toner av Cornelis

Sommarkort (en stund på jorden)

© copyright Jess 2005

Musik: Cornelis Vreeswijk - Sommarkort (En stund på jorden)
http://www.youtube.com/watch?v=ATatNQjS604

((för tillfället har Youtube knas med ljudet; ur funktion, hoppas det funkar snart igen..))

vila i frid

Kära vänner, var inte ledsna! Mikael är på "annan ort" men är fullt verksam och jag fick alldeles nyss en stark ingivelse att lägga ut denna gamla men passande video. Se den som en hälsning från Mikael till er alla, jag gör det.

Joakim

Mikael, vi sågs bara en gång, förevigat i bilden "de fyras gäng". Pratade några få gånger i telefon. Några fler gånger per mail eller i din blogg. Vissa saker finns det få personer att prata med om. Du fanns alltid där. Det gav mig styrka. Och fortfarande finns du kvar i mitt medvetande som en del av det som är kollektiviserat seende, vilket du bidrar till långt efter det att du lämnat oss i materialiserad form.

Vännen

Lasse W

Vila i frid Mikael, och tack för ditt stora mod och din inspiration!

Väntat eller oväntat? Jag vet inte riktigt, det var rätt allvarliga komplikationer han hade där förut. Han kunde ha levt några dagar eller flera år - ett lotteri med andra ord.

Mikael har (hade) verkligen en bra speaker-röst, dessutom kunde han sjunga också som vi fick se på en länk ovan. Fantastisk skribent eller va man nu ska kalla hans skrivarförmåga? Trevlig att prata i telefonen. Jag hade endel "hemligheter" att dela med mig av till honom som han säkert gilla. Och mer fanns det att berätta - men jag hann aldrig. Va han tyckte om mig, vet jag inte riktigt - han var säkert lite kluven? För vi hade våra vilda diskussioner på bloggen. Leif vet nog mer än mig om det.

Hur ser man på döden? Är det slutet? Nä, det tror jag inte, snarare början på något nytt och stort. Han sitter nog där uppe i himlen på kanten av en bro, och doppar tårna i en flod av honung. Filosoferar säkert där med några andra skarpa själar från historien. Samt givitvis finner han sanningen om alla historiska händelser som engagerat honom och hans vänner här - "Hur var det de gick till egentligen?". Det känns som han (även nu) är ett steg före oss i sökandet på sanningen.

Ja, vi lever i en spännande tid då hemligheter avslöjas allt mer. Alternativmedia behövs och Mikael var en av dem som var bra på det och väckte säkert många människor.

.

Mikael ,vi ses i Ljuset !

Jag minns dig väl Vännen ,och jag kommer
komma ihåg dig som en modig och omtänktsam Vän.

Ta hand om dig där uppe !

-

//steelneck

Det är fantastiskt och trösterikt att läsa alla kommentarer. Kärleksfulla, generösa, ömsinta och respektfulla, precis som min älskade lillebror, Mikael.
Han nådde ut till många och fick ge och ta emot tankar som han brann för.
Han är och har alltid varit en seriös sanningssökare. I den stora sorgen och saknaden finns dock ljus: han trodde på ett liv efter detta och kan säkert hitta sätt att omsätta sin kärlek på även i fortsättningen.
Jag bara önskar att han brunnit lite långsammare! Han tog bättre hand om sin själ än om sin kropp, men jag vet också att han inte ville gå nu.
Vi älskar varandra och hans stora själ kommer alltid att finnas även om hans slitna kropp dog.
Med kärlek och tacksamhet!
Eva-Lotta Ekelund, syster

När jag stressad påväg hem från jobbet ringde dig, och du knappt hörde vad jag sa pga Stockholms oväsen, brukade du gå ut och ta en cigarett.

Jag skyndade mellan bilar och bussar och försökte hitta den väg som väsnades minst.

Vi dryftade många tankar om 11 september, men också om kärlek, arbete, humor, gudagåvor och musik.

Det var inte så länge sedan vi lärde känna varandra, men för mig är du en livsjnutare.

Och du satte guldkant på mitt liv.

Och mina kondoleanser går självklart till Mikaels familj.

Mitt djupa deltagande till Mikaels
närmaste och alla dem som likt mig själv inspirerats och berikats genom kontakten med honom. Vi hade ett fint samarbete under ca 2 år (sedan jag av en slump hittat hans blogg) och han publicerade en hel del material som jag skrev.
Eftersom Mikael var bördig från mina hemtrakter så fick jag en bra kontakt med honom också av denna anledning.

Det förefaller finnas ett ansenligt antal kloka och medvetna människor runt om i landet som har satt stort värde på vad Mikael uträttade med sina kunskaper och sin förmåga att klä sina tankar i ord. Någon/några har antytt en ide om att på något sätt försöka hålla igång ett nätverk som bloggar vidare i Mikaels anda.

Personligen anser jag att detta kunde vara ett bra sätt att hedra vår kamrat som gått vidare före oss. Ondskan i världen uppträder i alltmer raffinerade former i vår tid och vi kan nog var och en av oss bidra till att motverka den genom någon form av insats. Jag drar gärna ett strå till den stacken.

Jan-Ola Gustafsson

Mikael,

Du vet ju nu att Du medvetandemässigt är odödlig - och Du visste det även intellektuellt den tid Du levde i kött, tror jag... Ändå ”valde” Du att sluta med att andas. Jag har all respekt för det - därför att det var Ditt val - ej alls mitt - och ingen annans heller för delen.

Dock - jag önskar att Du nu ”knappar” in Dig på IT-nätet ”på andra sidan” - och i vart fall läser lite här om vad Du har ställt till med för oss som fortfarande andas. Ingmar Bergman valde ju att relativt snabbt höra av sig LÄNK [...Ingmar Bergman-lycka över att ha upptäckt att han ej alls är medvetandemässigt död...] - och måhända kan Du komma på idén att göra detsamma ? Mediet för det här finns ju på LÄNK och
LÄNK.

Hur som med det - Taaack för all den inspiration för mig som Du har varit orsak till - och som stimulerat mig till ej alls så lite på min huvudsida på nätet - såväl som på min blogg. Sök på Mikael på min huvudsida - så ser Du många prov på det. Taaack också för Dina oftast rosAnde - men också ibland åt hållet risAnde email. Faen vet om Dina ärligt risAnde email ej gav mig mest inspiration, faktiskt... Taaack också för att Du assisterade mig som helt ny på det här med nätansluten IT-teknik - för ganska precis ett år sedan - med bl a hur jag skulle fixa klicklänkar mm.

Måhända ses, hörs eller finner Wi fortsatt framöver kontakt med varandra på något annat sätt - eller måhända gör Wi det ej. I vilket fall som - så önskar jag Dig All möjlig Lycka till ! - med Ditt fortsatta medVetna medvetAndeLiv på ”andra sidan” !

Ha det... :-) /önskar vännen Josef

Så sorgligt Mikael att du är borta ur denna dimension, men du behövdes väl bättre på "annan ort".

Sänder min djupaste deltagande i anhörigas och vänners stora sorg...

Jag kände inte Mikael privat, men jag kände av hans rätts patos som var enorm....

Tack Mikael...sörjer dig verkligen...

Hälsar en sorgsen IA

Hejsan Mikael.

Läste just på din blogg att du inte är bland oss längre...
Jag minns hur jag hittade till din blogg - bestämde ju mig för att lite på random leta efter artiklar om Mike Malloy på svenska - och hittade en sammanfattning av det avsnitt där jag ringde in till Malloy och gick efter Limbaugh som ju snackade om "phony soldiers". Jag minns att du skrev tillbaks och diskuterade att träffas i Malmö och prata om Malloy; verkar tyvärr som att det inte blir av nu.

Jag vet från mitt hjärta att du är på en bättre plats nu - för himlen behöver ju en toppenbra reklamröst. Blev lite förvånad när jag besökte din hemsida och kände igen din röst från alla reklamfilmerna. Skämt åsido, tack för den tid som vi hade på UUAA Radio.

Truth to power - mer än någonsin!

Takk Mikael !

Fred over ditt minne. Jeg ble
veldig lei meg da jeg igår fikk
vite om Mikaels bortgang. En
fantastisk flott mann, som inspirerte
så mange, meg inkludert. Det beste
vi kan gjøre for Mikael tror jeg,
er å fortsette uredd der Mikael
slapp, vi må forandre denne verden,
og det er bare vi som kan gjøre
det for oss. Ut av sofaen, ut av
"cyberspace", snakk med mennesker,
bry dere om hverandre!

Takk igjen Mikael for ditt arbeide!
Du vil alltid bli minnet!

:-) Elmer L, Oslo.

Hej. Har inte orkat skriva förut.

Mikael, du betyder oerhört mycket för mig. Vi kom att bli som bröder, så nära kom vi varandra. Stöttade varandra.

Vi träffades för en lunch i söndags, trots att du hade tidsnöd. Du hade hastigt beslutat komma hit upp för din familjs skull, och du var tvungen att genast åka ned igen till Kivik, i Skåne.

Vi satt och diskuterade denna bloggen bl.a.. Som jag skrev i ett nödvändigt svar i den andra tråden nyss, fallet att Mikael själv inte skulle vara med fanns inte 'på bordet'. Däremot kände du Mikael förtroende för nuvarande gästskribenter.

Till er som inte visste, Mikael och Jessica pratade väldigt mycket med varandra på telefon. Senare vann även jag Jessicas förtroende, och vi tre kom att ha en mycket förtroendefull mycket-nära-vän-relation. Det är som Jessica och andra ovan skriver, vi måste stötta varandra!

Namaste.
Leif

PS: Mikael, vad är det för sätt att dra så där?! Vi var ju inte klara! Vilken stil! :) (Ta inte det där jag just skrev så allvarligt, Mikael. Du vet hur mycket jag gillar dig. Vi får helt enkelt fortsätta så gott vi kan, utan din fantastiska hand med språket, och rösten. Men jag kommer att sakna dig. Förstår du det? Vi ses igen!)

.

Jag tycker också att det bör bli en liten paus med
nya artiklar ,så att alla kan hinna integrera det som har hänt.

Så låt oss kanske pausa lite och minnas Mikael i några dagar.

Min rekommendation är att vi bör också minnas honom
varje år med hans egen sång "Mikael sjunger til vännerna"

Den passar så bra till hans minne och hur viktigt det är att
vi bryr oss om varandra !

Vi saknar dig Mikael !


En Vän ,
eller som Mikael brukade kalla mig : "V-ännen"

"-Hallå Mika, är du vaken...?!" Jag får inget svar, tyvärr. Men jag hör din mjuka röst så tydligt, och jag känner din närhet. Du finns här hos mig, för alltid. Och det gör inget att det gör ont, för det betyder bara ett.
Med Kärlek/Malgosia

Mitt hjärta gråter...

Kände inte Mikael mer än att ha pratat på communitys och via mail.
Men jag måste säga att jag tycker han var en av sveriges bästa sanningskrigare.

Han sätt att förklara saker på så det blev enkelt att förstå men ändå med elegans var en skattkammare.

Jag önskar dig och dina närmaste all fortsatt lycka!

Jag hedrade vännen Mikael så här, i går: Perception - det min vän Mikael Wälivaara hade.

Tack Leif Erlingsson. Jätte fint!!

Hälsar IA varmt

Mikael sade väldigt självklara saker men var ändå unik i Sverige. Det säger en hel del om hur konstiga människor är. Jag menar alla andra. Alla utom Mikael. De andra 8 miljonerna. Som inte tänker som honom. Varför va han den enda. Det är ju det som är så enormt sjukt. Att svenskarna tiger.

.

- Some discussion by Matterik on Mikael Wälivaara.

Added: April 12, 2008

http://youtube.com/watch?v=C_HgX_MtuTs

Tack Matterik !

Vi saknar dig fortfarande Mikael ,
men vi hoppas du har det bra på det nya stället.

GooodMorgon Mattias,

Dina uttryckta meningar ovan: "Mikael sade väldigt självklara saker men var ändå unik i Sverige. Det säger en hel del om hur konstiga människor är. Jag menar alla andra. Alla utom Mikael. De andra 8 miljonerna. Som inte tänker som honom. Varför va han den enda. Det är ju det som är så enormt sjukt. Att svenskarna tiger." - slut citat.

Nja - så är det väl ej fullt ut. Det finns MÅNGA i Sverige *, * såväl som i världen *, *, *, * som tuggar på om det Mikael också tuggade om.

Ha det... :-) /önskar folkFREDS/FRIDS-vännen Josef

Det tog inte lång tid innan de nya drev bloggen i fördärvet. Tragiskt Det första Sunnely gör är att börja tjata om sin blogg och sedan gaddar ni ihop er mot folk som inte delar era åsikter. Mikael Wälivaara gjorde uppenbarligen fel som valde er till gäst-skribenter.
/M