Tysklands utrikesminister:
"USA och Frankrike hycklar."
Tysklands utrikesminister Frank-Walter Steinmeier motsätter sig USA:s och Frankrikes krav på europeiska sanktioner mot Iran, enligt Spiegel Online. Han kallar det hyckleri, eftersom både amerikanska och franska företag gör affärer med Iran genom dotterbolag i först och främst Dubai. (Krigsprofitörerna Halliburton, där Dick Cheney tidigare var vd och fortfarande är stor aktieägare, har till och med flyttat sitt huvudkontor till Dubai och har dotterbolag i Iran...)
Som exempel nämner man även franska företag som Peugeot, Renault, Total, BNP Paribas och Societé Générale, vilka inte har minskat sina affärer med Iran nämnvärt under senare tid.
Är det någon mer än jag som tycker att detta är en intressant kontrast gentemot vår svenska utrikesminister, Carl Bildterberg? Och hur har Sverige uttryckt sin upprördhet över att USA inte återinförde Habeas Corpus förra veckan?
Andra bloggar om: Iran, Tyskland, Frank-Walter Steinmeier, sanktioner, USA, Frankrike
Som exempel nämner man även franska företag som Peugeot, Renault, Total, BNP Paribas och Societé Générale, vilka inte har minskat sina affärer med Iran nämnvärt under senare tid.
Är det någon mer än jag som tycker att detta är en intressant kontrast gentemot vår svenska utrikesminister, Carl Bildterberg? Och hur har Sverige uttryckt sin upprördhet över att USA inte återinförde Habeas Corpus förra veckan?
Andra bloggar om: Iran, Tyskland, Frank-Walter Steinmeier, sanktioner, USA, Frankrike
Carl Bildterberg - heehheehheh - det var mitt i prick MW! Vilken patetisk figur han är. Vill gärna framstå som betydelsefull genom att ställa in sig hos de mäktiga.
Det är mycket tydligt att Frankrikes och Tysklands rellationer drastiskt har försämtars sedan sionisterna Sarkozy och Kushner adopterade den hårdföra hökagendan från USA.
Det blir spännande att se hur Sarkozy kommer klara sig inrikes. Om nämnda företag drabbas av hans nya politik komer han att möta oposition. Å andra sidan verkar han ha säkrat stöd i medievärlden.
Inlagt av Anonym | 25 september 2007 kl. 15:03
hej!
Habeas Corpus är inte ett föremål för ändring i en U.S.A, det stadigaste och lägsta fundamentet som inte ens i tider av krig är till för att negligera – under inga omständigheter tänkbara (fastslaget av högsta domstolen 1866 efter amerikanska inbördeskriget när landet i princip hade stått på randen att upphöra att existera i sin dåvarande form). Habeas Corpus är egentligen inte ett föremål för ändringen…
Om det var försummelse eller avsikt av Bildterberg - det svaret vet vi redan. Det är knappast första gången han förbigår ett faktum som nu genom Military Commissions Act of 2006, vilken skärade strupen av det demokratiska rättsläget och begravde konstitutionen: ett faktum som i all meningen har en stor historisk betydelse. Bildterberg är väldigt mycket pro NOW...riktigt obekvämt att han sitter där han sitter. Och jag skulle inte förundras ifall man från hans sida får höra att Sverige borde bistå U.S militärt i nästkommande krig - sända ner två, tre divisioner stridsvagnar med flygunderstöd...skulle inte förundras även om ett sådant uttalande ligger helt utanför linjen.
Men va tusen, det är realpolitik som gäller - vad är grundläggande fri- och rättigheter emot det.
Vilka härskar i Tyskland föresten? Hörde någonting om Neocones, några varningrop innan förra valet som sade att Angela Melker, annat än i bemärkelsen att hon är kvinna, inte stod för den bästa utvecklingsplanen för de demokratiska idéerna.
Inlagt av Anonym | 25 september 2007 kl. 19:07
Den svenska regeringen beslöt att subventionera Saab för att anpassa JAS Gripen till NATO-standard. Ett beslut som innebär skattehjälp till ett privat företag, ägt av Sveriges rikaste finansfamilj, Wallenberg, för att ytterligare underlätta för dem att sälja Gripen till andra länder och för att kunna delta i kommande militära aktioner.
Jag är inte riktigt säker på att jag förstår ditt resonemang om Habeas Corpus – H.C. ströks som rättsprincip för så kallade "enemy combattants", en anklagelse som kan riktas mot vem som helst, helt utan några rättsliga krav. I veckan försökte man återinföra denna rätt men röstningen blev inte av eftersom 43 republikaner och den f.d. demokraten Joe Lieberman hotade med en filibuster. Detta anser jag och mängder av andra politiska kommentatorer som ett beslut att INTE återinföra H.C.
Hur det är med Tyskland och Merkel är mer än jag kan uttala mig om. Det skulle förvåna mig om du har fel, Johan. Kanske är det så att Tyskland blev sura för att de drog ned sina affärskontakter med Iran och därför inte kommer att kunna profitera på ett krig på samma sätt som USA och Frankrike. Men, som sagt, här spekulerar jag bara.
MW
Inlagt av Mikael Wälivaara | 25 september 2007 kl. 19:30
God morgon!
Det var bland annat nedanstående prejudikat jag hade i tankarna… ( är f.ö långtifrån kunnig i amerikanskrätt). Förmodligen känner du till det som jag nu inleder med att skriva, men hursomhelst, det får i sådana fall bege sig för egen del.
“EX PARTE MILLIGAN (1866)
Justice Davis delivered the opinion of the Court:
On the 10th day of May, 1865, Lambden P. Milligan presented a petition to the Circuit Court of the United States for the District of Indiana, to be discharged from an alleged unlawful imprisonment...
Milligan insists that said military commission had no jurisdiction to try him upon the charges preferred, or upon any charges whatever; because he was a citizen of the United States and the State of Indiana, and had not been, since the commencement of the late Rebellion, a resident of any of the States whose citizens were arrayed against the government, and that the right of trial by jury was guaranteed to him by the Constitution of the United States...”
Ursäkta om jag låter dogmatisk (och är alltför grundläggande), men jag råkade formulera så trots att jag inte är tvärsäker. Det är en kvalificerad kvasihöftning…
I detta betydelsefulla mål kommer man fram till: såvida civila domstolar finns tillgängliga ska medborgare i Förenta Staterna få stå till svar för sin sak inför en saklig och partisk domstol. Man förstätter med att referera till filosofin konstutionen är uppförd efter, det att folket står över regeringen som med folkets företroende fått till uppgift att stifta lag. Sålunda äger inte regeringen rätten att stifta en lag som är ofördelaktig för folket, såsom en sådan som motsätter sig innehållet i Bill of Rights. Ett undantag i H.C för amerikanska medborgare faller under den definitionen. Härav är H.C inte förhandlingsbar.
I ett annat uttalande, som jag för tillfället inte kan finna, ska man också ha förtydligat att det inte spelade någon roll huruvida staten var i ett tillstånd av krig eller inte (med bakgrunden av att landet befunnit sig i ett inbördeskrig torde utlåtandet anses som kraftfullt.) Amerikanska medborgare ska fortfarande få chansen att få sin rätt prövat inför civil domstol. Ett mindre kraftfull utlåtande fann jag dock som referens: ”It can serve no useful purpose to inquire what those laws and usages are, whence they originated, where found, and on whom they operate; they can never be applied to citizens in states which have upheld the authority of the government, and where the courts are open and their process unobstructed. This court has judicial knowledge that, in Indiana, the Federal authority was always unopposed, and its courts always open to hear criminal accusations and redress grievances, and no usage of war could sanction a military trial there for any offence whatever of a citizen in civil life in nowise connected with the military service. Congress could grant no such power, and, to the honor of our national legislature be it said, it has never been provoked by the state of the country even to attempt its exercise. One of the plainest constitutional provisions was therefore infringed when Milligan was tried by a court not ordained and established by Congress and not composed of judges appointed during good behavior.”
Emellertid, jag är osäker när det kommer till enemy combattants. Förmodligen har det funnits undantag där, undantag som gällt från och till, d v s att amerikanska medborgare som marscherar mot Washington riskerar att hamna i en militär domstol.
Amerikanska medborgare som anklagats för att vara terrorister, vilka enligt military commission act of 2006 kommer att falla under benämningen enemy combattants, har i enlighet med flera prejudikat fortfarande rätt till en prövning i en civil domstol - trots faktumet att de är terrorister eftersom de är amerikanska medborgare. Det är såldes ovidkommande om landet skulle befinna sig i krig, om staten utlyst undantagstillstånd – om inte personen i fråga av uppenbarliga skäl skulle tillhöra fiendestyrkan, begå spionage eller sabotage eller delta i ett uppror…. Och jag antar att man tänkte som så, att det är svårt att avgöra ovanstående utan rättslig prövning. Viktiga att märka på är ändringarna i det historiska läget. Vad som har varit att anse som enemy combattants förr, hade i lämplig avgränsningen kunnat uteslutas till fiender mot staten som, till exempel, britterna, mexikanare och under inbördeskriget, sydstatere som hade europeiska understöd (en del av krigssporrelsen kom därifrån iaf). Vad man idag anses som enemy combattants är terroristerna vilka i och med praktisk utövningen av lagen dessvärre lika gärna må vara amerikanska medborgare. Eftersom det också är upptill militären att göra den bedömningen, så är det som så med utfallet att alla kan misstänkas. Och det är enligt min meningen en fel uttolkning av förarbeterna - om man håller oss inom ramen för James Madison idéföreställningar - som konstitutionen tillkommit ifrån. Ironisk nog ligger inte personer som ingår i en konspiration mot staten särskilt bra till. Skulle de neokonservativas gärningar stiga upp i dagens ljusa låga skulle man därtill, i enlighet med denna tolkning, kunna utpeka de som myterister.
Inlagt av Anonym | 26 september 2007 kl. 07:32
S�g att n�gra of�rl�tliga stavfel fanns i texten efter publiceringen � ha �verseende:)
Inlagt av Anonym | 26 september 2007 kl. 07:38
Johan:
Jag var nog lite trött igår. Idag förstår jag lite bättre vad du menade. Vi verkar vara eniga.
Habeas Corpus nämns speciellt i grundlagen som en rätt som inte får förvägras medborgarna.
Men den nyligen avgångne justitieministern Alberto Gonzales försökte snacka sig runt detta genom att hävda att det inte stod hur och när H.C. skulle gälla, bara att OM den gällde så fick den inte förvägras någon!
Därför hittade man på begreppet "illegal enemy combatant", som är ett nyord för att kringgå både konstitutionen och internationell rätt. Det fanns inte innan 2002. Genom att anklagas för att vara en sådan kan du fängslas, torteras och bli av med ala dina medborgerliga rättigheter – och inte ens skyddas av Genèvekonventionen. Och presidenten har full rätt att själv avgöra vem som ska kallas det.
Men när en domstol faktiskt satte sig upp emot det här, i fallet José Padilla, så ändrades åtalet omedelbart till att bli rent kriminellt och Padilla fick komma inför en civil domstol. Padilla dömdes förvisso, men på mycket tveksamma grunder och för helt andra brott än dem han påståtts ha hållits frihetsberövad för.
För lite anmärkningsvärt är det ju, att ingen av de fängslade på Guantánamo har blivit dömda i en domstol, sex år efter 9/11...
MW
Inlagt av Mikael Wälivaara | 26 september 2007 kl. 20:59
De amerikanska domstolar som hittills tagit sig an sådana rättsfall reder ut det med en annan variant. Märkvärdig är rättsrekvisitet… för en gärning som kommer att förövas i framtiden skall personen som antas komma begå den, dömas till ”fängelse” om förverkligandet av handlingen förefallit sannolikt.
Att invända sig mot åklagaren blir såldes bekymmersamt då brottet redan utförts. Gärningsmannen kan anses vara skyldig i vilket fall som helst - per automatik.
För unprivileged combatants/belligerents är det än värre….för en gärning som kommer att förövas i framtiden skall personen som antas komma begå den, frihetsberövas utan möjlighet att föra sin talan i enlighet med stipulationen i H.C Påföljden är fängelse tills personen funnits oskyldig.
Många regerar inte på bristen av rättssäkerhet i detta: en terrorist är i allmängiltigt mening en samhällsfara – vilket en våldsverkare är. För att avgöra det behövs emellertid en rättegång, något terrorister (unprivileged combatants/belligerents) inte har rätt till. Och frågan är om inte första fallet, detta att personer kan anses vara skyldiga utan att ha begått en frihetsberövande gärningen, är lika bristfälligt, om inte i större utsträckningen apropå rättlogik, apropå rättsäkerheten.
Kommer att tänka på ett uttalande av Alex Jones: - Nassarna skrev inte ens ner sådana här lagar. De gjorde det bara. Nu har vi att göra med utförliga resonemang som legitimerar rättvridiga lagar.
Och jag tillägger – Folk accepterar det!
Känns mer som ett psykologiskt spörsmål än ett rättsligt - gråzonen är såpass heltäckande att jag inte ser någon plats för rätt.
Inlagt av Anonym | 27 september 2007 kl. 05:53