Olycksfall i det journalistiska arbetet?
Och jag menar inte pussen, utan att vi fick se den... Det nära personliga förhållandet mellan journalister och makthavare är inget de själva gillar att prata om. Och om fotografen ovan, Jimmy Wixtröm, istället skrivit en insändare om det han bevittnade hade det med all säkerhet aldrig publicerats. Men nu fanns det bildbevis, som någon fick för sig att publicera, och plötsligt hade vi en trippelskandal: En kvinnlig, mäktig politiker är ute och krökar och småhånglar på arbetstid med en politisk reporter.
Det har skrivit spaltkilometer om indiskretionen mellan Ulrica Schenström och Anders Pihlblad, hur berusad hon var under jourtjänstgöring på regeringskansliet och att detta hade sett helt annorlunda ut, om det varit en manlig politiker och en kvinnlig reporter.
Jag är inte helt övertygad om det, om jag ska vara helt uppriktig. Påståendena om att Göran Persson hade älskarinnor, för att bara ta ett exempel, fick stor spridning även utan bildbevis. Eller Gustav V:s homosexualitet i Haijbyaffären, Kejneaffären som involverade den homosexuelle minstern Nils Quensel, Lennart Geijers prostitutionsaffär, Palmes vilda kvinnoäventyr och så vidare...
Den före detta Eko-journalisten, författaren Ingmarie Froman, skriver på debattsidan i Expressen att Schenström får oproportionellt mycket skit för att hon är kvinna, men noterar också något annat:
"Det är en viktig diskussion, men ingen ska inbilla sig att problemet föddes vid ett restaurangbord i förra veckan. Jag är övertygad om att den offentliga uppståndelsen i dag bara är en följd av de omkastade rollerna."
Det nya är alltså inte att en politiker har ett libido, utan att en journalist avslöjades i hela sitt urusla omdöme. (Det bör kanske påpekas att Ulrica i en lista som publicerades ungefär samtidigt, utsågs till en av Sveriges tjugo mäktigaste politiker.) Med all sannolikhet, som Froman skriver, inleddes nog inte heller just detta intima förhållande den kvällen. Pihlblad skulle någon dag senare följa Schenström till moderaternas partistämma i Gävle, som politisk reporter för TV4. Och TV4:s redaktion ansåg inte att det fanns någon anledning att se något olämpligt i detta...
Visst kan man misstänka att detta hade hanterats annorlunda om reportern varit en kvinna -- det är nog till och med sannolikt. Men att detta flagranta etikbrott inte omedelbart fick alla varningssignaler att gå igång hos TV4 tyder på att de inte uppfattades som särskilt uppseendeväckande. Tvärtom sa man på TV4 att detta var helt normalt i relationen mellan journalister och politikerna de satts att bevaka, som den tredje statsmakten, för oss medborgares och skattebetalares räkning...
Anna Sjödin, före detta ordförande i SSU som fick lämna uppdraget efter att ha blivit spöad av några vakter på en krog, kommenterar det hela så här, i en annan debattartikel i Expressen:
”Näsgnuggande” är rätt vanligt mellan politiker och journalister, särskilt under Almedalsveckan. Hur många reportage sipprar ut från den öl och vindrypande firmafesten bland solbrända shortsben om vem som ligger med vem? Inte ett enda eftersom det finns en tyst överenskommelse om att risken för jäv stannar som branschskvaller.Som sagt, vad hade vi vetat om detta om Wixtröm skrivit en insändare istället?
Därför är det bra att jävsfrågan nu kommer i ljuset. Värre är det för TV4, vars politiske bevakare skall vara opartisk.
Andra bloggar om: Schenström, Ulrica Schenström, Anders Pihlblad, Pihlblad, Jimmy Wixtröm
Jag misstänker att en hund ligger bägraven i hela affären. Hur "råkade" fotografen finnas på rätt plats i rätt tid? Vi vet nu att Pihlblads överordnade visste att han hade möte med Schenström den kvällen och vart mötet skulle äga rum.
Vilka fler visste? Hur fick de reda på det? Vem tog skada av det? Vem kommer att dra nytta av det?
Affären kommer ut i samband med M-stämman där "nya" moderater fortsätter att driva fram förändringar. Schenström är en av hjärnorna bakom moderaternas förändring och har varit mycket viktig stöd för Reinfeldt.
Inlagt av Anonym | 3 november 2007 kl. 22:39