M/S Estonia: Chalmers ställer sig bakom haverikommissionen
Det finns otaliga fartygsexperter som genom åren vägrat att acceptera ett uppslaget bogvisir som orsak till att M/S Estonia sjönk den 28 september 1994. (Här kan du t.ex läsa Anders Björkmans hårda kritik.) Den främsta anledningen beror på fartygets konstruktion, där bildäck befann sig ovanför vattenlinjen, vilket borde leda till att fartyget skulle slå runt, kapsejsa, och bli flytande med kölen uppåt, om bildäcket fylldes med vatten. Och detta borde ha inträffat mycket snabbt, inom ett par minuter, med katastrofala konsekvenser för alla ombord. Att hon skulle bli liggande med slagsida och driva i 30 - 50 minuter innan hon sjönk kan bara förklaras med att hon vattenfylldes under bildäck. (Här en annan av de källor jag brukar använda mig av, Kenneth Rasmussons Estonia.kajen.com)
För dig som är intresserad av kritiska detaljer som rör själva sjunkförloppet föreslår jag länkarna ovan. Anledningen att frågan är så viktig är att det till exempel finns bevis för att bogvisiret inte alls slogs av en sjömil väster om vraket, närmare Sverige, utan att det forslades dit under de tre veckor det officiellt tog att lokalisera det. På en sonarbild som (av misstag) lämnades ut, ser man till exempel tydligt hur det ligger alldeles intill vraket.
Konturen från sonarbilden frilagd och det tre veckor senare upphittade visiret. T.o.m bucklan stämmer!
Att den finska och svenska flottan behövde tre veckor för att undersöka en sjömil runt vraket är ju naturligtivs helt löjeväckande, om det inte vore så allvarligt. (Enligt en uppgift skulle den utrustning som användes kunna lokalisera ett kylskåp på en sjömils avstånd!)
Och vad skulle då detta ha för betydelse i praktiken? Ja, till att börja med är det ju lite märkligt att man flyttar på bogvisiret -- det borde vara en fråga som skulle intressera både politiker, polis och militär. Men hela falsariet runt förlisningen är mycket mer komplicerat än så. Inledningsvis markeras även förlisningsplatsen ut fel, så att anhöriga som tagit sig ut till platsen anvisas en felaktig position. Sedan upptäcks att den finska kustbevakningen har radarplottar av alla andra kända fartyg i området den natten, men M/S Estonias är märkligt nog försvunnen.
Eftersom bogvisiret omedelbart blivit precis samma accepterade förklaring som al-Qaida den 11 september 2001, så placeras det en bit ifrån vraket. Om det sedan är fråga om missförstånd eller inkompetens så placeras det väster om vraket, vilket betyder att man måste komma på en acceptabel förklaring till varför skeppet drivit tillbaka en dryg sjömil mot Finland, förbi bogvisiret, innan hon sjönk. Vittnesuppgifterna att hon sjönk på lite dryg trettio minuter räcker alltså inte, då skulle M/S Estonia ha behövt driva i nästan 4 knop. Det är tillräckligt otroligt att hon driver i 2 knop under 50 minuter, vilket blir haveriutredningens slutsats.
Och utan radarplottar är det naturligtvis omöjligt att bevisa att både passagerare och undsättande fartyg hävdar något annat.
Vi vet också att M/S Estonia vid minst två tillfällen veckorna innan förlisningen användes för att frakta krigsmateriel, men att försvaret försäkrat att så inte var fallet den 28:e.
Men det mest anmärkningsvärda och suspekta är att vi fortfarande, efter 13 år, inte gör det självklara, går ned med dykare och gör en total undersökning av vraket. Motiveringen att det måste råda gravfrid och att dykare kan bli psykiskt skadade av upplevelsen är inte acceptabel för den största civila fartygskatastrofen i modern tid. Istället måste vi alltså förlita oss till modeller och datorsimuleringar som SSPA:s.
En annan som lagt ned enormt mycket arbete på att komma fram till sanningen om vad som hände den natten, är den tyska journalisten Jutta Rabe. Hon har även producerat en spelfilm om händelsen, den orättvist nedsablade Baltic Storm. Ovan kan du se en 25 minuters dokumentär från hennes och Greg Bemis dykningar vid M/S Estonia, där man bland annat tydligt ser ett stort hål, som definitivt verkar vara ett spränghål. Vid senare dykningar hade denna del av fartyget täckts med sand.
Andra bloggar om: M/S Estonia, Estoniakatastrofen, Chalmers, SSPA,
Ja, något lurt är det, det är tydligt.
Frågan är:Vem är det som vinner på det.
Loppan
Inlagt av Anonym | 27 november 2007 kl. 23:35
Så länge vi inte vet omständigheterna kan vi bara gissa. Och det har väldigt många gjort, det är bara att googla.
Något storpolitiskt finns i botten, det kan vi nog sluta oss till i alla fall.
MW
Inlagt av Mikael Wälivaara | 27 november 2007 kl. 23:54
Instämmer fullständigt.
Johan
Inlagt av Anonym | 28 november 2007 kl. 00:07
Ska säga det samma til er, som jag har sagt till andra.
Om Sverige försöker att "tysta ner" denna fruktansvärda olycka kan det bero på en sak
De(svenska staten, regeringen) vet att det är den ryska underrättelsetjänsten som står bak sänkningen av MS Estonia.
Tänk er vilken djup diplomatisk kris det skulle bli mellan Sverige och Finland.
Jag är överbevisat at så är fallet, men det är såklart min åsikt.
Vh
Markus
Inlagt av mapuc | 28 november 2007 kl. 01:08
Hej Markus!
Från att svenska politiker gick ut och lovade bärgning tills dess man beslöt om övertäckning och gravfrid hände något som uppenbarligen gick över huvudena på dem.
Att den ryska underrättelsetjänsten var inblandad på något sätt är högst troligt.
Men på vilket sätt skulle det leda till en diplomatisk kris mellan Sverige och Finland? Ursäkta om jag är lite trött och trögtänkt...
MW
Inlagt av Mikael Wälivaara | 28 november 2007 kl. 01:14
En teori kan vara att man fraktade hemliga vapen som skulle till förmodligen till USA som i sin tur skulle användas för den nya världordningens agenda, dvs en världsregering. Det verkar som om många av de stora komplotterna hänger samman med denna agenda.
Inlagt av Anonym | 28 november 2007 kl. 01:20
En till sak, som jag tjatat om för vänner ända sedan dagen efter det hände. Det är busenkelt att bärga just en bilfärga (i synnerhet om bogvisiret och porten innanför redan är borta). In med ventiflextuber på bildäck, och blås upp dem. Upp kommer hon som en kork. Visserligen kanske upp och ned eller på sidan, men i det läget är hon enkel att bogsera och vända rätt bara vädret är ok.
//steelneck
Inlagt av Anonym | 28 november 2007 kl. 03:47
Så som jag begripit saken är den största hemligheten inte den att någon rysk fraktion sprängde ett hål i Estonia för att hindra att hon kom fram med sin last.
Vad värre är att svenska och estniska regeringen samarbetade med USA-Nato och var villiga att spela med tusen människoliv "bara" för att frakta hem nån militärstrategisk nyttighet.
Är inte ungefär också dethär det som Jutta Rabe säger ?
Inlagt av Lars Osterman | 28 november 2007 kl. 09:52
Hemliga vapen, radioaktiva eller giftiga ämnen, en ubåt... Det kan vara mycket.
Men om det är något som måste döljas, så måste det innebära att vad det än är, så finns det spår kvar på botten eller på vraket, som på något sätt är graverande.
Det kan vi bara få svar på genom dykningar, övervakade av någon oberoende kommission.
steelneck:
Kommer du inte ihåg de skräckvisioner som målades upp om hur kvarlevorna av de omkomna skulle riskera att skadas, om man lyfte henne? Och hur dykarna skulle traumatiseras för alltid? Det var ju rena skräckfilmen...
Det är klart att man skulle kunna bärga henne! Att inte undersöka en potentiell brottsplats av hänsyn till offren, är ju en logik som är fullständigt hårresande!
Lars:
Vad som än hände så medverkade Sverige, Finland och Estland till att skydda det. Då är det nästan oundvikligt att sluta sig till att stormakterna var inblandade på något sätt, annars verkar det lite väl långsökt.
MW
Inlagt av Mikael Wälivaara | 28 november 2007 kl. 10:12