« Hem | 11 september: Och vad är sannolikheten för att DET... » | 11 september: Bara slump, lite slump eller ingen s... » | Maskerade poliser med stenar infiltrerade anti-NAU... » | Gonzales avgår » | Allt fler och allt allvarligare varningssignaler » | Bill Maher är tillbaka debatten hettar till » | Ännu en "whistleblower"? American Airlines ändrar ... » | Det kostar på att säga sanningen » | Världsberömd Mellanösternkorrespondent: Jag ifråga... » | Bara USA-hat eller en bild av verkligheten? »

Och så ytterligare en varning
Nu från Ron Paul

Detta är en länk som är några dagar gammal – trots att Måns skickade den redan tidigt igår. Jag hinner inte riktigt med...

Den populäre republikanske/libertrianske presidentkandidaten Ron Paul gick i måndags ut och instämde i åtskilliga andra varningar: USA ligger bara och väntar på en ursäkt att få anfalla Iran och det kan hända när som helst under det kommande året.

Irans president Ahmadinejad avfärdar dock hotet som tomt prat: USA har inte resurserna att anfalla Iran, så länge som de är kvar i Afghanistan och Irak.
Men militära experter tror att det är en strategisk möjlighet att USA anfaller från luften med taktiska kärnvapen. Vilket närvaron av fem hangarfartyg i regionen kan tyda på... Vi har också pratet om att Israel vill ta på sig markanfallet.

Som någon sa i en debatt jag lyssnade på igår: "Iran är det mest USA-vänliga landet i Mellanöstern, men om USA anfaller, då kommer det att vara som att sticka in en pinne i ett getingbo. Då har de inga vänner kvar där."

Andra bloggar om: , , , , ,

Markanfall från Israels sida mot Iran?? På sin höjd kan Israel bomba Iran med tveksamma resultat. På vilket sätt skulle Israel vara involverad i markstriderna? På samma sätt som i Irak där en liten styrka med "militära rådgivare" i krigets början samarbetade med kurderna (och fortfarande gör det)? Då är jag med på noterna - men inga större opeationer.

Inte ens USA kan ge sig på markanfall mot Iran bara utan vidare. Iran har dels annan militär struktur än vad Irak hade, dels är geografin anorlunda och gör det lättare för försvararen att aggera. USA kan på sin höjd gå in i vissa gränsområden och förskansa sig där. Allt annat skulle vara mycket kostsamt i människoliv för agressorn.

Hangarfartygsstyrkan har varit i persiska viken i ett år redan. Vad vi ska hålla ögonen på är om fartygen dras ut ur persiska viken för att komma ur iraniernas torped och roboträckvid. Då är anfallet nära förestående.

Om man anfaller begränsar man sig antagligen till flygbombningar, liknande de mot Serbien. Man skulle då hoppas på att landet imploderar och att det sker någon slags inre revolt som för till makten en lydig regim som låter USA-ägda oljebolag ta hand om deras olja och Halliburton stå för reparation av landets infrastruktur (blir nog många broar, vägar, hamnar, oljeledningar, raffinaderier osv som behöver repareras efter bombningar).

Annars håller jag med om att Iranier är mycket USA-vänliga, man gillar inte bara deras utrikespolitik som flera gånger har slagit deras liv i spillror. Och Irakier har varit kanske de mest sekulära Araber innan kriget med.

Historien brukar envist vilja upprepa sig. Enligt de sumeriska skrifterna inledde två krigsherrar, Nergal och Ninurta, en massiv attack mot det dåvarande rymdcentret, portalen på Sinaihalvön. Året var drygt 2000 år f.Kr. Resultatet blev total ödeläggelse och ett radioaktivt moln som fick stora delar av Sumer att packa och ge sig av för gott. Nu har ju forskaren Zecharia Sitchin's uppgifter ifrågasatts på senare år så man får väl ta detta, som vanligt, med en nypa salt. Men frågan är; hur "bryter man Karma" så att katastrofen kan undvikas i våra dagar?

Hmmm, låt se nu..

Vad vi har är en president som får diktatorisk makt vid händelse av en katastrof. Nuvarande president avgår under normala förhållanden vid nästa val 2008 oavsett valutgång, han har suttit sina maximala 8 år. Å vad beträffar hans parti så vet de redan att en närmast historisk valförlust är att vänta (ändock försöker de inte blidka opinionen..). Vad vi också har är icke-åtalbara "thugs" i form säkerhetsföretag under militära kontrakt utan någon större möjlighet till insyn. Varav minst ett par sådana har kopplingar till presidentens bror och kusin.

Med "diktatordirektivet" i åtanke, vad krävs för att det skall kunna utlösas och möjliggöra martial law och uppskjutna val på grund av instabilitet? Direktivet anger varken typ av katastrof eller var i världen den inträffar. Vad direktivet väl säger är "national emergency", vad är en sådan och hur kan en sådan skapas? Vad som nog står ganska klart är att amerikaner måste bli rädda, och då menar jag rejält uppskrämda. Så skrämda att tillräckligt många normalt sett sansade och klart seende politiker går med på galenskaperna och inte sätter krokben för presidentens marsch mot diktatur. Det kräver nog att amerikaner dör, många. Det behöver nog också "hit close to home" för att beröra tillräckligt mycket. Ett nytt 11:e september kanske? Nej, det räcker inte eftersom alldelens för mycket folk inte längre tror på den officiella förklaringen och väldigt många tom. öppet tror att det var en "false flag operation" i syfte att få opinionen medgörlig, tillräckligt många vet allt för väl vilka lagar som stiftats med 9/11 som "propplösare", den bägaren börjar vara full. De allra flesta förstår rent intiutivt att ett hus inte kan rasa med hastigheten av fritt fall, det begriper redan barn i grundskolan om de bara ges möjlighet att tänka efter utan kognitiv dissonans-belastning. Så den "gubben" går inte att köra igen. Bägaren måste bli rymligare. Det krävs någonting värre och mycket mer skrämmande för att ena nationen idag. Vad är värre, var finns det många amerikaner, vad är tillräckligt "close to home" för de flesta amerikaner och som samtidigt kan skyllas på en väl identifierad fiende, t ex. Iran? Ett är då säkert, den "olycksplatsen" ligger troligtvis inte i mellanöstern, även om konsekvenshandlingarna kan utspelas där.

Det var kanske inte så mycket taktiken på land eller i luften jag ville skriva om egentligen, Ingenjören, utan mer att Israel tycks vara väldigt intresserade av att ställa upp och få det här avklarat.

Som jag har förstått det, är det bara ett område i Iran som är av omedelbart intresse för ytterligare en ockupation och det är det oljerika och arabdominerade Khuzestan. Och där har amerikanska styrkor och intressen redan varit verksamma under lång tid. Förmodligen inte minst för att köpa stöd.

Så huvudfrågan är inte vill man utan kan man?

De republikanska presidentkandidater, exkl. Ron Paul, liksom demokraternas favoriter Barack Obama och Hillary Clinton, tycker att det är fullt rimligt att anfalla. Med kärnvapen om så krävs.
Detsamma gäller hela det neokonservativa etablissemanget.
Republikanska favoriter som Mitt Romney och Rudolph Giuliani tycker att det borde byggas fler Guantanamo-läger... Tongångarna är förfärande.

Varningar är således på sin plats, eller hur?

MW

Nej, man kan inte än.. Det vi ser i media nu rörande Iran handlar om psykologi, ett tydliggörande och medvetandegörande av en fiende, något nationen (så även allierade nationer) kan enas kring, och således släppa meningsskiljaktigheter. Samma sak som när man talade om massförstörelsevapen och Irak. Man skulle kunna säga att Iran spelar dem i händerna med sitt kärnkraftsprogram, detta även om det egentligen "bara" handlar om fredlig kärnkraft. Det är dock logiskt ganska troligt att det inte bara handlar handlar om fredlig kärnkraft eftersom kärnvapen är det ultimata försvaret mot en annan kärnvapennation - Kalla kriget ungefär, dock kanske inte så "kallt" eftersom terrorbalans saknas.

När väl fienden är i "allas" medvetande och tydligt identifierad, även hos ev. allierade nationer, då kan man. Då räcker det med en "false flag operation" eftersom alla redan är med på båten, här finns också ett moment av: Har man tagit fan i båten får man ro han i land (minns Blair). De samlade resurserna räcker mer än väl, betänk att även lilla sverige troligtvis tvingas med denna gång genom Nordic battlegroup enär vi inte längre är bundna av att vara fredsbevarande. Samma sak gäller givetvis många andra nationer, så resurserna finns utan minsta tvekan. Vad det handlar om nu är mobilisering, och det kretsar initialt kring psykologi och ett hårt utnyttjande av karriärmänniskor utan egen integritet som aldrig tar åt sig uppgifter kommande från personer som inte kan påverka deras karriär - "puppets on a string". Slutmålet handlar nog inte heller så mycket om kontroll över några enskilda tillgångar, utan istället mer om domination i världen och absolut kontroll, framförallt då "close to home".

Man både vill och kan under rätt förutsättningar, och dessa förutsättningar håller sakta på att skapas med hjälp av ett allt ökande antal lydiga valpar i koppel. De som inte är lydiga gör man sig av med på för tillfället lämpligt sätt. Hur länge är det till att det i den almänna uppfattningen är OK att säga "Major försvarminister"? Jag tror att det går betydligt fortare än vi tror för en rättsuppfattning att erodera så länge som det massmedialt går att spela fritt på rädsla.

Just Khuzestan är ett av områden man skulle ganska lätt kunna ta. Det finns redan indikationer på att det en mindre styrka opererar i området.

Anonym: jäkligt bra analys!! Eliten är redan med på projektet. Folket kan man också få med bara man skrämmer de tillräckligt mycket.

Och tittar man vad som har hänt sedan östblocket förll kan man tydligt se att allt man har gjot var att förbereda det som komma skall. Pansionsreformen, försvarsreformer, privatiseringar osv. Nu pratas det om avskaffandet av värnplikten. Hemvärnet försvagas ytterligare. Man är på väg att omvandla försvaret från en försvarsstyrka till en aggressiv maskin utan folklig kontroll och som inte är känslig för förluster i o m att de som kommer dö i diverse imperialistiska krig utomlands är ju anställda och får liksom skylla sig själv. Man kanske till slut börjar anställa villiga utlänningar t o m från fattigare länder i omgivningen när inrikesuppfödd kanonmat börjar sina.

Vad som komma skall är något mycket anorlunda det vi har vant oss till. Vad jag tänker på närmast är ett nytt slags medeltid de de feudala herrarna är multinationella företag, där kriget är provatiserad (precis som då), där befolkningen är urfattig och kan knappt hålla sig över ytan (på gång i stor skala redan i USA där många tvingas ha flera jobb bara för att överleva och inte ens har råd att gå i pansion när de är gamla då pansionen är mycket låg).

Kan vi göra något åt detta så är det nu. Sen är det för sent.

Ingenjören: Aggresiv krigsmaskin? Jag tror snarare att försvarsneddragningarna är ett medvetet försvagande av försvarsförmågan i syfte att motivera antingen ett nato-medlemskap eller en europeisk krigsmakt. Det är ju inte precis någon hemlighet att politiker till höger på den svenska skalan under mycket lång tid varit för ett nato-medlemskap.

Jag utryckte mig lite klumpigt. Med aggresiv krigsmaskin menar jag en starkt offensivt orienterad krigsmakt. Förutom frågan vad man ska till med den offensiva förmögan är det ytterst problematiskt att den defansiva styrkan i det närmaste håller på att utplånas.

Personligen tycker jag att det är nödvändigt med en europeisk arme för bara förenade kan vi vara oberoende från brorsan väster om det stora havet. Naj, detta är ju bara önsketänkande och jag är bara lite för naiv.

Skicka en kommentar
Mikael Wälivaara

Om mig

  • Mikael Wälivaara
  • KIVIK, Skåne, Sweden
  • "Food for thought", eller tankeföda som man skulle kunna översätta det med, till andra hungrande själar, som jag.
Min profil